Catching up avseende riksdagsmotioner

Som den trogne och minnesgode läsaren förhoppningsvis erinrar sig, så hade CC förr om året för vana att recensera varje års skörd av riksdagsmotioner på avfalls- och källsorteringstemat, då det under vissa år kunde röra sig om upp till 10 separata motioner från enskilda och grupper av ledamöter som tangerade just de frågeställningarna Idag tillhandahåller CC en något mera summarisk genomgång av de riksdagsmotioner inom nämnd kategori som sett dagens ljus under de senaste åren, som vanligt med en betygsättning ifråga om kvalitet och ändamålsenlighet med mellan 1 och 5 soptunnor.

(CC190811/11:02/Inlägg #6 efter uppehållet/S Näs Halland) Genomgången följer således här nedan motion för motion i omvänd kronologisk ordning, således med början riksdagsåret 2018/19:

Motion ang. återvinning av nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar (2018/19:700): Motionären Edward Riedl (M) börjar med en faktabaserad genomgång av den installerade basen av fritidsbåtar i Sverige, som sägs uppgå till 822 tusen enheter, därav 80% i plast, 7% av trä etc. Vad som i konkreta termer föreslås är en form av producentansvar, där tillverkaren finansierar det framtida omhändertagandet vid försäljningstillfället. Riedl pekar också på att återvinningen av fritidsbåtar i dagsläget är så gott som obefintlig. Riedl åberopar vidare att motionen är i linje med vad som tidigare föreslagits av Naturvårdsverket, för att adressera problematiken med nedskräpande utrangerade fritidsbåtar. Slutligen föreslås en med omhändertagandet av övergivna fordon analot rättighet för kommunen att omhänderta övergivna båtar. CC ser Riedls initiativ som lovvärt och adresserande ett reelt problem i landet, emellertid är det dock alltför icke-konkretiserat vad gäller ett producentansvarssystem, där varket en konkret utformning eller vidare utredning föreslås och därför får motionen av CC endast 3 soptunnor.

Motion ang. återvinning av glykol (2018/19:1726): Författare till motionen är även i detta fall en moderat, närmare bestämt Mats Green. Green menar att det borde kunna ställas ett strikt krav på återvinning av glykol, som ju onedkligen är ett exempel på ett avfallflöde där det - låt vara att mängderna är begränsade - sker en och annan smygdeponering. Fördelarna sägs vara både miljömässiga och näringspolitiska, i det att svenska aktörer som erbjuder glykolåtervinning skulle gynnas, låt vara att det inte helt leds i bevis att de åsyftade behandlingsteknologierna i Jönköping är fullt så världsunika som det görs gällande. Green gör även en halvdan ansats att anknyta till det ideologiska redskap som utgörs av den s k avfallshierarkin och sammantaget frågan gäller på det hela tagt ett ganska marginellt flöde, varför betyget också i detta fall blir endast 3 soptunnor.

Motion ang. bättre tillgänglighet av återvinning (2018/19:741): Bakom denna motion står Kristina Nilsson (S), som siktar in sig på förenklad återvinning för de ofärdiga, mot bakgrund av den övergång till fastighetsnära insamling av förpackningar som vi nu står inför. CC menar att det kanske ändå är den generella välfärdspolitiken som får gälla på den här punkten och att de handikappade får anses i viss mån befriade från sina åligganden ifråga om återvinning, alternativt kan denna ombesörjas av assistentpersonalen. Visst är det viktigt att jobba på alla fronter samtidigt, men det här förslaget har krasst sett en begränsad potential att bidra till ökade återvunna mängder av berörda materialslag. Motionen bevärdigas endast 2 soptunnor.

Motion ang. avfall och kretslopp (2018/19:1284): Motionen ar författats av Martin Kinnunen m fl från Sverigedemokraterna och utgör i förhållande till de tidigare genomgångna motionerna avseende riksdagsåret 2018/19 mer av ett helhetsgrepp. Den innehåller också 7 konkreta och väl artikulerade att-satser, vilka bl a inkluderar ett generellt främjande av återvinning samt ett förstärkt producentansvar som även skall utsträckas till att omfatta textil-fraktionen, där ju Sverige hittills legat något efter ledande länder såsom Tyskland, Nederländerna och Norge. Vidare följer förordas en uppstramning inom områdena minimering av matsvinn samt gynnande av matavfallsproduktion. Motionen framstår sammantaget som den mest heltäckande och genomtänkta av detta års avfallsrelaterade motioner, därtill finns en ansats till ideologisk anknytning enligt den s k förvaltarskapstanken samt till modebegreppet cirkulär ekonomi, inom vars ramar förslaget infogas. Motionärerna visar också på insikt vad gäller betydelsen av de fastighetsnära insamlingavägarnas betydelse samt det utvecklingsgap som fortfarande återstår här. Ambitionerna att minska matsvinn knyts till en konkret kvantifiering av den genomsnittliga genererade avfallsmängden per capita till 74 kg, vilket förhöjer trovärdigheten. CC gillar sammantaget djupet och den utvecklingsbejakande tonen i motionen och tilldelar den 4 soptunnor.

Motion ang. användning av avfall och restprodukter (2018/19:454): Detta är ytterligare en motion signerad Sverigdemokraterna och där mers specifikt Markus Wiechel. Det är en motion som riktar in sig på biologiskt avfall och som första yrkande förespråkar ett slopande av tillståndskravet för egen kompostering, vilket utgör en rimlig byråkratiseringsminimering, även om värdet av åtgärden ur miljöhänseende framstår som begränsat givet den ringa miljöpotential som just fastighetsnära kompostering av matavfall erbjuder i förhållande till andra tillvägagångssätt, enligt senare tiders rön. Den andra att-satsen förordar ett slopande av förbudet mot rötning av animaliska biprodukter, som har sitt ursprung i säkerhetsåtgärder för att begränsa spridningen av den s k galna ko-sjukan. Detta är mer av en veterinärteknisk fråga och det är svårt att ur ett renodlat avfallspolitiskt perspektiv avgöra om det är motiverat att lyfta restriktionerna. Den sista att-satsen så behandlar utsädeslagen och är inte att betrakta som avfallsrelaterad. CC finner sammantaget att motionen inte ägnar sig åt prioriterade frågeställningar och därmed endast kan tilldelas 2 soptunnor.

CC finner sammantaget att de 5 graderade motionerna erhöll ett snittbetyg av 2,8 och att skörden kanske möjligen var något magrare än förr om året. Nytt är förstås också att Sverigedemokraterna har börjat profilera sig som ett kretsloppstillvänt parti, vilket står att välkomna. CC ser nu fram emot att ta del av det kommande riksdagsårets avfallsmotioner under hösten.

För att komma tillbaka till nyheterna, klicka här.

Camelot Waste Management Consulting * Nybrogatan 83; Stockholm
Camelot - Carving out Competitive advantage
Åter till startsidan