Härom året utkom Världsbanken med sin uppdaterade rapport om global avfallshantering, som sätter vår västerländska avfallshantering, med merparten av kostnaden förlagd till behandlingsdelen av hanteringskedjan (90%), i motsats till utvecklingsländernas avfallshantering, där insamlingen står för merparten av totalkostnaden (ca 85%). Faktum kvarstår dock, att världens befolkning genererar ca 1,2 kg avfall per capita och år och att Kina numera är världens största avfallsproducent och att avfallflödena ständigt intensifieras av kombinationen av befolkningsökning och urbaninsering. Samtidigt som sätten att kvittbli avfalls varierar så mycket mellan olika världsdelar och regioner, så märker vi tydligt hur de olika delarna av världen i ökad grad knyts samman av handeln med sekundära råvaror. (CC190809/20:05/Inlägg #3 efter uppehållet/Sthlm ÖÖ) Den fråga rapporten ytterst ställer är hur världens avfallsflöden och hanteringen av dessa kommer att ta sig ut kring 2025, men utgångspunkten är ett status quo. Rapporten tillhandahåller en tämligen djuplodande analys kring varför länder med lägre BNP uppvisar en lägre förbränningsgrad för sina avfallsmängder och det visar sig att detta inte bara är en fråga om kapitalkrav, utan också om bristande teknisk expertis samt att det avfall som insamlas p g a fuktighetsgrad och innehåll av inerta material helt enkelt är mindre lämpat för den på våra breddgrader så lovordade moderna avfallsförbränningen. Viktigt att beakta är dock att nivåskillnaderna i avfallshanteringen börjar redan när det gäller den totala insamlingsgraden, som varierar från 98% för OECD och ner till 46% för Afrika. Världsbanken analyserar också skillnader i det kommunala avfallets sammansättning, utifrån den generella tumregeln att andelen organiskt avfall sjunker med stigande utvecklingsnivå, även om Världsbanken globalt räknar med 46% organiskt avfall, 17% papper, 10% plast etc. Det organiska innehållet varierar dock mellan 28% i höginkomstländer och 64% i låginkomstländer. Gällande avfallsbehandling estimerar WB att totalt omkring 335 Mton per år går till deponering, 130 Mton till återvinning, 120 Mton till förbränning/WTE, 65 Mton till mera okontollerad dumpning etc. Vidare beräknar WB de totala återliga mängderna metall från återvinning till 400 Mton, mängden papper till 175 Mton o s v. CC konstaterar sammantaget att WB:s rapport inte riktigt når upp till ambitionen att skapa globalt jämförbara data avseende avfallets uppkomst, sammansättning och behandling, men likväl genererar vad som får betraktas som best-estimates för ett flertal intressanta variabler ifråga om global avfallshantering. CC rekommenderar läsning av denna rapport för att den genererar intressanta perspektiv till det ensidiga perspektivet av det egna landets kommunala avfallshantering.
CC rekommanderar Världsbankens avfallsrapport för alla avfallsintresserade och konstaterar
att även om den inte fullt ut når upp till ambitionen att skapa jämförbara data, så tillhandahålls
vad som får betraktas som bästa estimat för flera globala avfallsrelaterade variabler
Camelot Waste Management Consulting * Nybrogatan 83; Stockholm
Camelot - Carving out Competitive advantage
Return to base